Business Network

Rotary Business Network – är ett dialogforum med syfte att verka för ett meningsfullt utbyte mellan våra medlemmar med fokus på ledarskap och Rotary som yrkesnätverk. Här introduceras intressanta, aktuella teman och frågeställningar, som fördjupas under samtalsledning i en mindre grupp. Rotarys kärnvärden är närvarande och genom dialog/diskussion fördjupas både kunskap, utbyte och vänskap. En arena för både personlig och professionell utveckling med höga etiska värderingar.

Vill du veta mer om RBN, tveka inte att kontakta ordförande för kommittén, Ulrika Leyon Bertilsson

Nedan kan du läsa vidare om genomförda forum, teman och mötesplatser.

Vi träffas sista fredagen varje månad kl 7:30-9:00. I vår kalender ligger info om våra kommande möten.

RBN - Det omätbara

Fredagen den 31 oktober träffades vi hos Ingela på Handelsbanken, och inledde som vanligt med en gemensam frukost.

Upplysningstidens strävan efter ett samhälle som kan styras som en fabrik tenderar att förvandla människor, arbetstider, relationer och i slutändan hela framtiden till prissatta produkter. Ekonomins språk finns överallt och låter ofta sakligt och oantastligt med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. Bakgrund, tillkomst och även kritik till många av de ekonomiska modellerna lyfts sällan fram i ljuset när fokus ligger på mätbarhetslogik istället för värdelogik. Många vittnar om att dokumentationen blir viktigare än görande och leder till en förpapprad, parallell verklighet, där utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdömet och situationskunskap har blivit allt mindre.

Värde är inte alltid så lätt att mäta. I synnerhet inte värdet av omsorg. Vad är det vi i riskerar att förlora när omsorg enbart ses som en kostnad, utan förmåga att se och ringa in den värdeskapande dimensionen? Omsorg i välfärdsprofessionerna kan vara svåra och komplexa att mäta, men de är inte svåra att känna när de behövs och fungerar. Böckerna De omätbaras renässans och Underskott, samt filmen Det omätbara är några ingångar till vårt aktuella tema.

Undertecknad introducerade i dagens dialog, där vi startade med att var och en fick uttrycka sina tankar, förkunskap och reflektioner kring begreppet. Det som är lätt att mäta mäter vi, det som blir för komplicerat och svårt struntar vi i, ser som en kostnad som i praktiken ofta undervärderas. Inom omsorgen, som utgör många av våra välfärdsyrken, byggs det upp en stor underlåtenhetsskuld när vi inte förstår det rättmätiga sociala värdet av insatserna och hur det långsiktigt påverkar ett samhälle. Kanske behöver vi plocka bort New Public Management och dess synsätt från offentlig sektor och använda andra metoder och mer kvalitativa mätverktyg för att bedöma åt vilket håll vi ska gå. Starta med att vara ärliga och sluta spela teater med förpappring och dokumentation som är irrelevant och tidsslukande. Värdera omsorgspersonal i kärnverksamhet genom högre lön och yrkesstolthet. Ha mod och bjud på mikromotstånd (och makromostånd) mot det som sker framför våra ögon, i våra liv och i reella världen. I riksdagen visas filmen Det omätbara den 5 november, vilket glädjande.

Jag djupt berörd av vårt tema, efter ha läst böckerna och sett filmen, och känner skam över den brist på respekt vi visar för dem som bryr sig, vårdar, fostrar och älskar. Vad får vi för samhälle när vi inte förstår värdet omsorgen?

Vid tangentbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Snällast vinner

Fredagen den 26 september träffades vi hos Maria på Decide, och inledde som vanligt med en gemensam frukost.

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”. Snällhet är inte att vara till lags. Det är att ta ansvar – för sig själv, för andra och för att arbetslivet ska vara hållbart i längden.

Att vara snäll är inte bara gulligt, det är ett vinnande förhållningssätt i livets alla delar. Tyvärr blandas det ofta ihop med konflikträdsla, mesighet och dumhet, men i verkligheten är det tvärtom. Den som är empatisk och generös blir lyckligare, mer framgångsrik och känner större mening med livet.

Vi lever i en orolig tid för allt och kanske är det så att snällhet därför är viktigare än någonsin. Vi definierar begreppet och ökar förståelsen för hur psykologisk trygghet leder till bättre beslut och framgångsrika team.

Johan Olofsson introducerade och ledde temat för morgonen. Vi lyfter och vänder och vrider på ordets innebörd. Goda exempel lyfts på hur vi bygger in snällhet/godhet i företagskulturen. Hur barndom och erfarenheter längs vägen präglar oss har med stor sannolikhet betydelse för hur vi själva agerar. Intressanta erfarenheter och forskning vävdes ihop och gav perspektiv och nya tankebanor. Bob Hansson har givit ett viktigt bidrag till världen och samhällsbygget med sin bok. Så låt oss ha modet och civilcurage att vara ”snälla” – se det som superkraften smittar.

Tack för fint värdskap på Decide och alla kloka perspektiv och inspel som fördjupade dialogen och bidrog till ännu en meningsfull morgon!

Hoppfull vid tangenbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Personlighetstest – rekryterarens våta dröm?

Fredagen den 29 augusti startade vi upp terminen i Rotary Business Network. Vi träffades hos Ingela på Handelsbanken och inledde som vanligt med en gemensam frukost, samtidigt som vi delade några sköna sommarminnen.

Personlighetstester har blivit något av en standard i samband med rekrytering, även mycket tidigt i processen när man söker arbete. Men hur effektivt och träffsäkert är det egentligen?

Undertecknad introducerade och ledde dialogen tillsammans med Lena Hellström, GetPro, som var inbjuden som extern gäst. Lena är verksam som HR-konsult i eget bolag och har lång och bred kompetens inom området. Innan mötet uppmanades deltagarna att lyssna på två poddar, där både forskare och specialister inom området fick yttra sig kring argumenten för, emot och hur personlighetstester möjligtvis kan användas.

Att försöka beskriva en människas personlighet har intresserat forskare och filosofer under historians gång.

I det moderna arbetslivet har många upplevt en variation av olika tester. Allt i en strävan efter att förstå den komplexa människan och söka trovärdighet i något som kan mätas och matas i ut i staplar och figurer, för att försöka förutse en framtida prestation. Verkligheten brukar ofta bjuda på många intressanta och komplexa samband i organisationen som kommer påverka utfallet.

Stora delar av forskarkåren är starkt kritiska till hur personlighetstester används och att det används som en selektering tidigt i processen. Det förefaller som det finns en tendens till att du kan lära dig att ”skriva bra” på tester, dvs ljuga för att ev. få komma på intervju. De finns 14 certifierade och godkända personlighetstester, som samtliga bygger på Femfaktormodellen (Big five) – de får till viss del stöd i forskningen. Branschen kring både seriösa och rent av oseriösa tester har vuxit de senaste åren och förväntas fortsätta växa globalt. DISC, Enneagram, m fl jämförs med horoskop. Diskussionen i gruppen rörde sig kring egna erfarenheter och hur företag som är måna om sitt arbetsgivarvarumärke, bör hantera sin rekryterings- och utvecklingsprocess. Även magkänsla, personligt omdöme och förmåga att utmana sina fördomar är viktiga inslag, samt ha förmåga att både fånga upp och återkoppla testresultat. För visst kan tester (både begåvningstest och andra certifierade) användas senare i processen, som ett diskussionsunderlag kompletterat med bra utformad annons, intervjuer, referenstagning, och arbetsprover. Vi diskuterade också de delar som är svåra att mäta -empati, humor, civilkurage, lärande, engagemang etc.

Tack för fint värdskap på Handelsbanken och alla värdeskapande och kloka inspel, som bidrog till en öppen och ärlig dialog.

Vid tangentbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Dumhetsparadoxen

Tema: Dumhetsparadoxen – den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar

Fredagen den 28 mars träffades vi hos Kristina Lindh på Högskolan Väst i Trollhättan, och inleder som vanligt med en gemensam frukost.

För exakt två år sedan var Dumhetsparadoxen uppe för diskussion i vårt samtalsforum. Nu, mer än någonsin, förtjänar den att lyftas igen, med nya ingångar och reflektioner. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet och författare, belyser i ett flertal böcker, samtal, poddar begreppet, dess långsiktiga konsekvenser och risker.

Kristina Lindh, Universitetslektor och doktor i företagsekonomi, introducerar oss in i dialogen. Dumhetsparadoxen pekar på den moraliska och etiska individuella problematiken som vårt karriärfixerade samhälle har skapat. Kristina lyfter Högskolelagens syn på utbildning och vad studenterna ska uppnå och hur de ska utvecklas till att göra självständiga och kritiska bedömningar, lösa problem etc. Andelen med eftergymnasial utbildning har fördubblats mellan 2000 och 2023 – idag har 47% i åldern 25-64 år läst vidare. Hur används våra tillskansade kunskaper? Har kvaliteteten förbättrats och använts våra medel på ett klokt sätt för att uppnå det ursprungliga motivet och syftet? Och hur är det ställt med den moraliska kompassen, när det inte direkt gynnar dina egna karriärsyften och du kanske möter andra incitament och kulturer ute på arbetsplatsen?

Dialogen fortsätter med erfarenhetsutbyte kring både kultur, ledarskap och vikten att ha modet och orken att tålmodigt lyfta, belysa och utmana. Idealet skulle vara att få individer att förstå konceptet funktionell dumhet i syfte att bemästra sitt arbetsliv. Alvesson bjuder på en del intressanta förslag och verktyg för att bekämpa funktionell dumhet. Skulle det till och med kunna vara så att dumhetsparadoxen skulle kunna betraktas som en väckarklocka för smarta organisationer och kloka människor att använda sig av? Om människor fortsatt ignorerar problem som inte är direkt uppenbara kan det få långsiktigt storskaliga och ibland katastrofala konsekvenser. Fortsättning följer………

Tack Kristina Lindh för frukost, värdskap och en fantastiskt bra introduktion och intressanta kopplingar till detta viktiga område. Tack också alla ni andra närvarande, som med engagemang och klokskap, bidrog i en öppen och ärlig dialog.

Tacksam och hoppfull vid tangentbordet,
Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Klimakteriekunskap – en arbetsmiljöfråga?

Fredagen den 28 februari träffades vi hos Eva Sanz de Velasco i Friskis & Svettis trevliga lokaler på Innovatumområdet inleder som vanligt med en gemensam frukost.

Att klimakteriekunskap är en arbetsmiljöfråga är ganska uppenbart om ca 80 % av alla kvinnor upplever besvär under denna, ibland över 10 år långa, fas i livet. 30% upplever det så tufft att det påverkar alla delar av livet. Regeringen satsade 1,6 miljarder 2024, vikta för förlossningsvård och kvinnohälsa, vilket gör oss påminda om att området historiskt inte prioriterats. Det förefaller som Sverige ligger efter många andra länder i västvärlden vad det gäller forskning, kompetens och insatser på området. Hög tid att ändra på detta.

I forumet lyfts en beröringsskräck och tystnadskultur kring frågan både från arbetsgivare och den enskilda kvinnan själv. Här skiljer vi oss från andra kulturer och länder, där kvinnor förbereds kunskapsmässigt, ibland via ritualer, inför tiden och kanske viktigast, du delar och pratar om upplevelser med andra. Generellt har vården ett stort arbete att göra för att bemöta gruppen, men det finns också mycket du kan göra själv som kvinna för att får ökad förståelse och må bättre under denna fas. Att som chef våga lyfta och prata om det på ett varmt och lösningsfokuserat sätt kan vara ett värdefullt första steg. Bakom sjukskrivningstalen Psykisk ohälsa gömmer sig många besvär direkt kopplade till klimakteriet. Stor andel kvinnor äter tenderar att ta antidepressivt utan avsedd verkan, istället för att få rätt behandling. Glädjande är att det händer mycket på området, efter att några kompetenta kvinnliga pionjärer drivit på och skapat debatt. På flera håll ser vi utbildningsinsatser på arbetsplatser för att förbättra läget, stärka arbetsgivarvarumärket och få andra vinster.

Citerar Lena Rindner, medicine doktor i allmänmedicin, som både forskat och utbildar på området: ”Ska man tänka rent ekonomiskt, oavsett om det är för samhället, arbetsgivaren eller den enskilda, så vinner alla på ökad kunskap om klimakteriet”

Tack Eva för utmärkt värdskap, introduktion och samarbete och alla ni andra modiga män och kvinnor för era alltid lika kloka, spontana och ärliga tankar och reflektioner inom ett område där vi också och återigen banar väg för kommande generationer i våra omvärldsrelaterade spaningar.

Tacksam – vid mitt tangentbord, Ulrika

RBN: Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Årets första möte i vår RBN Dialogforum hölls hos Per Frykner på Leissner Data, Nohabgatan 11H i Trollhättan, där vi som vanligt startade med en gemensam frukost.

Johan Olofson introducerar dagens ämne och delar med sig av sina erfarenheter och tankar från ett långt yrkesliv inom skolväsendet som både lärare och ledare.
Under morgonens forum pratar vi om skolans uppdrag, utmaningar och var skolan står idag. Hur kan den svenska skolan utvecklas i samklang med den snabba samhällsutvecklingen och klara det kompensatoriska uppdraget och att skapa förutsättningar för alla elever at nå målen med utbildningen? Johan bjuder på en historisk tillbakablick kring lärande, skolmiljö och lärares betydelse för elevers bildnings och utvecklingsresa.
Elev kommer från franska élève, från verbet élever, som betyder ”att lyfta upp” eller ”att höja”, vilket låter oss förstå att det krävs skicklighet från våra lärare för att lyckas, men är ljuv musik när det uppstår, vilket alla i någon mån kan relatera kring.

Vidare lyfts de viktigaste och mest avgörande faktorerna för en framgångsrik skola enligt senaste forskningen? Skolan berör på många sätt, vilket förmodligen beror på att den är väldigt viktig. Vidare berörs politikens inverkan, skolor som bedrivs i bolagsform med inslag av ”New public management” och vinstintresse, mediabild etc.

Varmt tack till Johan för en inspirerande introduktion och samtalsledning till dagens tema. Tack också till Per för ett förträffligt värdskap och alla ni andra kloka för, som vanligt, generös och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, tacksam och hoppfull,
Ulrika

RBN: Alltid uppkopplad - aldrig avkopplad

Tema: Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad

Vårt senaste dialogforum hölls hos Robert Stenberg på Destination Halle och Hunneberg (nytt namn och ny profilering – vackert) och inleder med en gemensam frukost. Hunneberg är en mycket omtyckt plats för många av oss – en plats för rekreation, aktivitets- och friluftsliv, men också reflektion och avkoppling (då uppkoppling ofta saknas 😉) Under frukosten får vi en snabb uppdatering på vad som hänt ”på berget” det senaste året.

När vi fortsätter in i dagens tema, lyfter vi hur det gränslösa arbetet möjliggör mycket frihet för många samtidigt som det skapar en stor arbetsrelaterad stress. Det är arbetsgivarens ansvar att klargöra vad som förväntas av de anställdas tillgänglighet och införa metoder för att minska stress och framförallt risken för utbrändhet.

Robert Stenberg introducerar oss i dagens tema där forskning bl a vaskat fram sju olika förhållningssätt för att försöka skapa en medvetenhet och tydliggöra hur individer hanterar den gränslösa möjligheten/utmaningen. Dialogen och erfarenhetsutbytet cirkulerar kring vikten av att ha en öppenhet kring att vi som individer är olika och att vi försöker klargöra vilka förväntningar vi har på varandra. Även norm och kultur behöver förändras, kring att vara ständigt nåbar. När processerna att nå varandra är snabba kanske vi gör mer ogenomtänkta utspel. Infrastrukturen, dvs vilka kanaler som kan och ska användas och när, kan behöva förtydligas. Exempelvis att inte använda privata kanaler i Messenger/SMS, sent på kvällen i arbetsrelaterade frågor, för att man vill få det ur sitt eget system, utan hänsyn tagen till hur det kan påverka mottagaren i en sen timme. Kanske kan det vara värdefullt och långsiktigt positivt att avsätta tid att lyfta temat i arbetsgruppen/teamet, för att skapa en tydlighet och trygghet kring vad som gäller, följa upp/utvärdera och justera. Tipsa varandra om hjälpsamma förhållningssätt för att hantera det ständiga informationsflödet av både viktiga och mindre viktiga frågor.

Varmt tack till Robert för fantastiskt fint värdskap och introduktion till dagens tema. Tack till alla som närvarande med, som vanligt, generös, perspektivhöjande och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, lite klokare och väldigt tacksam,

Ulrika

RBN: Existentiell hälsa

Dialogforumet hölls hos Ingela Karlsson på Handelsbanken fredagen den 25 oktober, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.

Temat denna morgonen var begreppet, Existentiell hälsa, som introducerades av undertecknad och alla närvarade fick belysa hur de själva tänker kring begreppet och vad det betyder för var och en.

1984 myntade WHO – Världshälsoorganisationen - begreppet existentiell hälsa. WHO spår också att den vanligaste sjukdomen, 2030, är kopplad till psykisk/existentiell ohälsa/själslig smärta. 25% av världens befolkning upplever idag att de saknar mening och hopp, enligt undersökningar. Regeringen skriver i ett pressmeddelande i april att de gett uppdraget till Folkhälsomyndigheten att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken: ”Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella, säger socialminister Jakob Forssmed”

Frågan är i allra högsta grad aktuell och på olika sätt och i olika grad kommer vi alla i kontakt med de mer utmanande delarna under ett liv. WHO lyfter åtta viktiga perspektiv kring begreppet, som belystes, där en av definitionerna är: ”Förmågan att tro och ta vara på livet. Att hitta svar på livets stora frågor om lyckan, döden och meningen i livet. En inre kraft att ta till när livet stormar, för att finna styrka, hopp och motståndskraft.”

Siri Helle, psykolog och författare, har i Existensboosten – Din handbok om lyckan, mörkret och meningen med livet – fördjupat sig i begreppet och om livets stora frågor. Hur kan vi förstå och använda denna kunskapen i vardagen för att både må bättre och stå starkare inför livets utmaningar?

Forumet var överens om vikten av att ha modet att prata om dessa frågor och bjuda in både unga och gamla till perspektivhöjande samtal. Det ligger ett slags ansvar över generationsgränser att bygga resiliens och skapa vägar till meningsfullhet. Diskussionerna rör sig kring vad som händer med en befolkning som har hög materiell standard och inte varit i krig på över 200år. Har vi tappat bort historia och visdom i jakten på ”fel saker”. Att ha skav och möta motstånd är en del av livet och posttraumatisk utveckling/växande. Hur långt sträcker jag statens ansvar och omplåstring? Kan till och med ett eget ansvar bli meningsfullt? Vi är sociala varelser och relationer är förmodligen det mest betydelsefulla vi har, sett ur ett hälsoperspektiv. Att få finnas och betyda något för andra och också få uppleva att andra bryr sig om dig är otroligt värdefullt. Att känna ett syfte och att få bidra till något, utanför sitt eget EGO, kan också stärka upplevelsen av sammanhang och mening. Dialogen sträcker sig kring både flyktiga och stabila byggstenar meningsbygget.

Vi tackar Ingela för fantastiskt fint värdskap. Tack till alla som närvarande och berikade min morgon, med en, som vanligt, perspektivhöjande och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, lite klokare och hoppfull 😉

Ulrika

RBN: 6-timmars arbetsdag - för vem och varför?

Tema: 6-timmars arbetsdag - för vem och varför?

Dialogforumet hölls hos Per Frykner i Leissner Datas lokaler på området Innovatum District fredagen den 27 september, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.

Temat för morgonen introducerades på ett belysande sätt av Thomas Carlberger. 6-timmars arbetsdag är uppe till diskussion i media och i politiken. Vi kan konstatera att vårt arbetsliv och även vår omvärld har förändrats till följd av industriell och digital utveckling. Det pågår en del pilotprojekt runt om i landet och många utfall visar på en rad positiva effekter på både produktivitet, hälsa, arbetsmiljö, attraktionskraft etc. Kräver dagens arbetsmarknad nya och mer flexibla sätt att organisera sig på och är det egentligen där de största utmaningarna ligger oavsett tid? Förmåga att attrahera talangers prioriteringar och klokt organisera sig med de förutsättningar som råder. Det råder också enormt stora skillnader mellan olika branscher och med det varierar också möjligheterna som är beroende av en mängd faktorer. Ledarskap, organisation, omdöme, mod och tålamod krävs som i många andra sammanhang även här.

Vi hoppas att få återkomma i detta ämne och fram till dess se fler initiativ från arbetsgivarhåll, men också ett eget ansvar för en fungerande helhet, fritt från systemkonserverande inslag.

Vi tackar Per och Leissner Data för ett utmärkt värdskap i god Rotaryanda.

Kort summering vid tangentbordet,

Ulrika

RBN: Reflektion & Avstamp

Fredagen den 30 augusti 2024

Rotaryårets första möte i vårt dialogforum hölls hos Ulrika Leyon Bertilsson - coach & partner på Torggatan 1A.

Kommittén och forumets mest frekventa besökare och ”temahållare” reflekterade över året som passerat och följde upp förra årets feedback modell. Vi lät vi dialogen röra sig kring vad som fungerat bra under året, samt var och hur forumet kan utvecklas. Inte svårt i detta kloka och inspirerande sällskap. Tacksam!

Utvärderingen landar i att vi håller hög nivå i innehåll, varierade teman, diskussionsklimat, trygghet och samtalsledning och fortsätter på inslagen väg med hög engagemangsnivå hos våra deltagare.

Viktigt att vi även fortsatt håller tiden och att vi tillsammans tar ansvar för förslag på intressant teman, frågeställningar, externa föredragshållare.

Vi ser fram emot en spännande höst i forumet med aktuella teman som kan berika, utmana och stimulera på både ett personligt och affärsmässigt plan.

Kommande möten:

Fredag 27 september 6-timmars arbetsdag – för vem?
Fredag 25 oktober Existentiell hälsa
Fredag 29 november Gränslöst arbete

Väl mött i höst!