RBN
Dialogforumet hölls hos Ingela Karlsson på Handelsbanken fredagen den 25 oktober, där vi som vanligt inledde med en gemensam frukost.
 
Temat denna morgonen var begreppet, Existentiell hälsa, som introducerades av undertecknad och alla närvarade fick belysa hur de själva tänker kring begreppet och vad det betyder för var och en.
 
1984 myntade WHO – Världshälsoorganisationen - begreppet existentiell hälsa. WHO spår också att den vanligaste sjukdomen, 2030, är kopplad till psykisk/existentiell ohälsa/själslig smärta. 25% av världens befolkning upplever idag att de saknar mening och hopp, enligt undersökningar. Regeringen skriver i ett pressmeddelande i april att de gett uppdraget till Folkhälsomyndigheten att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken:  ”Forskning visar att insatser för en god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter. Världshälsoorganisationen, WHO, ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet men i Sverige har vi varit sämre på att beakta den här aspekten av folkhälsoarbetet. Det är en viktig komponent som har saknats och som behövs för att se till hela människan och alla hennes behov – andliga och själsliga likaväl som materiella, säger socialminister Jakob Forssmed”
 
Frågan är i allra högsta grad aktuell och på olika sätt och i olika grad kommer vi alla i kontakt med de mer utmanande delarna under ett liv. WHO lyfter åtta viktiga perspektiv kring begreppet, som belystes, där en av definitionerna är:  ”Förmågan att tro och ta vara på livet. Att hitta svar på livets stora frågor om lyckan, döden och meningen i livet. En inre kraft att ta till när livet stormar, för att finna styrka, hopp och motståndskraft.”
 
Siri Helle, psykolog och författare, har i Existensboosten – Din handbok om lyckan, mörkret och meningen med livet – fördjupat sig i begreppet och om livets stora frågor. Hur kan vi förstå och använda denna kunskapen i vardagen för att både må bättre och stå starkare inför livets utmaningar?
 
Forumet var överens om vikten av att ha modet att prata om dessa frågor och bjuda in både unga och gamla till perspektivhöjande samtal. Det ligger ett slags ansvar över generationsgränser att bygga resiliens och skapa vägar till meningsfullhet. Diskussionerna rör sig kring vad som händer med en befolkning som har hög materiell standard och inte varit i krig på över 200år. Har vi tappat bort historia och visdom i jakten på ”fel saker”. Att ha skav och möta motstånd är en del av livet och posttraumatisk utveckling/växande. Hur långt sträcker jag statens ansvar och omplåstring? Kan till och med ett eget ansvar bli meningsfullt? Vi är sociala varelser och relationer är förmodligen det mest betydelsefulla vi har, sett ur ett hälsoperspektiv. Att få finnas och betyda något för andra och också få uppleva att andra bryr sig om dig är otroligt värdefullt. Att känna ett syfte och att få bidra till något, utanför sitt eget EGO, kan också stärka upplevelsen av sammanhang och mening. Dialogen sträcker sig kring både flyktiga och stabila byggstenar meningsbygget.  
 
Vi tackar Ingela för fantastiskt fint värdskap. Tack till alla som närvarande och berikade min morgon, med en, som vanligt, perspektivhöjande och spänstig dialog!
 
Vid tangentbordets summering, lite klokare och hoppfull 😉
Ulrika