Business Network

Rotary Business Network – är ett dialogforum med syfte att verka för ett meningsfullt utbyte mellan våra medlemmar med fokus på ledarskap och Rotary som yrkesnätverk. Här introduceras intressanta, aktuella teman och frågeställningar, som fördjupas under samtalsledning i en mindre grupp. Rotarys kärnvärden är närvarande och genom dialog/diskussion fördjupas både kunskap, utbyte och vänskap. En arena för både personlig och professionell utveckling med höga etiska värderingar.

Vill du veta mer om RBN, tveka inte att kontakta ordförande för kommittén, Ulrika Leyon Bertilsson

Nedan kan du läsa vidare om genomförda forum, teman och mötesplatser.

Vi träffas sista fredagen varje månad kl 7:30-9:00. I vår kalender ligger info om våra kommande möten.

RBN: Kyrkans roll och utveckling i civilsamhället

Fredagen den 29 maj samlades vi åter i Rotary Business Network – ett forum för dialog och utveckling i ett mindre format. Vi startade denna majmorgon hos Ingela i ett av Handelsbankens fina konferensrum. Dialogforumet gästades denna morgon av Camilla Juhlin, präst i Trollhättans församling. Efter en kort presentationsrunda introducerade Camilla dialogen och berättade om sin bakgrund och vad som ledde henne in i prästyrket.

Svenska kyrkan fungerar i dagens samhälle som en öppen folkkyrka med en bred roll som sträcker sig från religiös verksamhet till socialt engagemang. Den verkar för mänskliga rättigheter, erbjuder mötesplatser och kultur, samt ger stöd vid kriser (diakoni). Under morgonen berördes vikten av en kyrka som formas med sin samtid, utan att tappa sina grundläggande kärnvärden, vilket säkert kan vara en utmanande balansakt både i och utanför kyrkan. Det är över 20 år sedan staten och kyrkan mer formellt skildes åt och sedan dess tappar Svenska kyrkan medlemmar, även om den nedåtgående kurvan planats ut något på senare år. I Sverige ges ofta en komplex bild av ett sekulärt samhälle med en växande religiös mångfald, då bl a ca 20% av Sveriges befolkning är utrikesfödda. Vi kan gemensamt konstatera att vi lever i en, ur svenska nutidsmått, orolig tid inom en rad områden och kanske kan det finnas ett orsakssamband med ett ökat andligt intresse och att exempelvis kyrkans konfirmandgrupper har varit växande de senaste åren. Kan det vara så att kyrkan är en av få platser, som har förmågan och modet att möta och prata om det som är viktigt på riktigt, de stora och existentiella frågorna? Camilla bjuder på en inblick i sin vardagsverklighet och berättar vidare om mänskliga möten, livstegen och kyrkan som samhällsbärare. Camilla handleder grupper i Livstegen, som är ett självhjälpsprogram i tolv steg. Hon är dessutom en fantastiskt fin förebild och representant för Svenska kyrkan.

Tack för värdefulla diskussioner och erfarenhetsutbytet i gruppen. Tack Ingela och Handelsbanken för fint värdskap!

Vid tangentbordet, Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: En kvinnas värde

Fredagen den 24 april samlades vi hos Ingela på Handelsbanken för gryningsdialog, frukost, kaffe och ett tema som rör vid något de flesta tror sig ha lämnat bakom sig, men som visar sig sitta djupare än vi anar. En kvinnas värde.

Utgångspunkten var Katrine Kielos bok med samma namn, en rapp och argumenterande uppgörelse med finansiell ojämlikhet. Kielos, författare och ekonomijournalist, vill visa hur en uppsättning lögner och myter genom historien format kvinnors självbild när det gäller pengar och arbete, ungdom och skönhet, kärlek, sex, risk och girighet. Sagor som ligger så djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna att vi gjort dem till sanningar, och som i hög grad präglar vår tid.

Ingela gav en överblick över bokens huvudspår, och samtalet runt bordet tog snabbt fart. Vad värderar vi egentligen högst i samhällsbygget, och hur fostrar vi framtidens demokratiska och engagerade samhällsmedborgare, oavsett kön? Vilka bakomliggande faktorer är det som fortsatt hindrar en större jämlikhet på viktiga positioner? Och vad är det i tidsandan som gör att unga kvinnor kan lockas av att bli soft girls eller tradwifes, en rörelse tillbaka mot något man trodde var avhandlat?

Det är just där det blir obekvämt. För när jämlikhetsfrågan kläs i ekonomiska termer, vem som tjänar vad, vem som tar risk, vem som värderas, då blir det svårare att avfärda som identitetspolitik. Det handlar om kapital, makt och de tysta antaganden vi bär med oss in i löneförhandlingar, styrelserum och köksbord.

Vi var många som engagerat delade egna erfarenheter och tankar. Vi löste inte frågan hur ojämlikheten ska minskas, det vore förmätet att tro. Men att prata om det, och att förstå hur våra egna handlingar bidrar åt ena eller andra hållet, är en bra start. En bra start på dagen.

Läs gärna Katrine Kielos En kvinnas värde, en bok som förtjänar att diskuteras både i hemmet och i näringslivet.

Vid tangentbordet, Ingela Karlsson

RBN: Kommer demokratin att överleva?

Fredagen den 27 mars samlades vi hos Maria på Decide vid Grafitvägen för gryningsdialog, frukost, kaffe och en fråga som ingen riktigt kan svara på men alla behöver ställa sig. Kommer demokratin att överleva?

Utgångspunkten var Jan Schermans dokumentär Make Democracy Great Again, som följer fyra initiativ runt om i världen, från Kapstaden till Husby, från USA till England, där vanliga människor vägrar ge upp. Filmen visar att läget är allvarligt, men söker också efter hopp.

Polariseringen växer, yttrandefriheten begränsas och allt fler vänder de etablerade partierna ryggen. Enligt Göteborgs universitets forskningsrapport Varieties of Democracy var 2025 det mörkaste året i demokratins moderna historia, bara 26 procent av jordens befolkning lever i länder som kan klassificeras som demokratiska. Sverige är inte befriat från den utvecklingen. Vi som sitter trygga runt ett frukostbord i Trollhättan kan lätt lura oss själva att det inte rör oss. Men det gör det.

Timothy Snyders Om tyranni gav samtalet ryggrad. Hans tjugo lärdomar – att inte lyda i förväg, att försvara institutioner, att vara rädd om språket, var en del av samtalet. En av hans mest träffande poänger, demokratier faller sällan genom kupper, de eroderar inifrån, steg för steg, ofta med vårt tysta medgivande. Det är kanske just det tysta medgivandet som borde oroa oss mest. Den där bekväma passiviteten som gör att vi scrollar vidare, suckar uppgivet och låter bli att säga ifrån.

Dialogen blev personlig. Vi delade erfarenheter av polarisering, i sociala medier, på arbetsplatser, i lokala sammanhang. Men också av motstånd och engagemang. Det märktes att ämnet berörde på riktigt, och alla tankar förtjänade att höras.

Känslan från morgonen var tydlig, vi behöver mer av just detta. Att sitta ner, lyssna på varandra, och våga prata om det som skaver. Demokrati är inte något vi bara har. Det är något vi gör, varje dag, i varje samtal där vi väljer att möta en annan människa med respekt istället för förakt. Forum som vårt Rotary Business Network är en del av det arbetet, och den insikten fick jag med mig från bordet denna fredagsmorgon.

Läs gärna Timothy Snyders bok, ta del av V-Dem-rapporten och se Jan Schermans film. Tänkvärt och viktigt – i en orolig värld.

Vid tangentbordet, Per Frykner

Hur mår mansrollen?

Fredagen den 30 januari träffades vi som vanligt för gemensam frukost innan dagens dialog tog vid.

Temat för morgonen var mansrollen, och Thomas Carlberger inledde. Ämnet visade sig vara både aktuellt och engagerande. Uppfostran, ideal, förväntningar – allt det där som formar oss utan att vi alltid tänker på det.

Medvetna och omedvetna könsroller berördes, och personliga erfarenheter varvades med vetenskapliga rön och samtida exempel.

Det märktes hur många som verkligen ville fortsätta prata – tiden rann iväg, som den ofta gör när ämnet berör.

Deltagarna gick därifrån med nya tankar och en känsla av att frågor som dessa behöver lyftas oftare. Inte för att finna ett ”svar”, utan för att förstå mer.

En liten notis, gruppen var helt könsneutral denna gång, vilket inte är ovanligt hos oss – men just idag gav det temat en extra dimension.

Vid tangentbordet,
Thomas Carlberger

RBN - Det omätbara

Fredagen den 31 oktober träffades vi hos Ingela på Handelsbanken, och inledde som vanligt med en gemensam frukost.

Upplysningstidens strävan efter ett samhälle som kan styras som en fabrik tenderar att förvandla människor, arbetstider, relationer och i slutändan hela framtiden till prissatta produkter. Ekonomins språk finns överallt och låter ofta sakligt och oantastligt med en övertro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera. Bakgrund, tillkomst och även kritik till många av de ekonomiska modellerna lyfts sällan fram i ljuset när fokus ligger på mätbarhetslogik istället för värdelogik. Många vittnar om att dokumentationen blir viktigare än görande och leder till en förpapprad, parallell verklighet, där utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdömet och situationskunskap har blivit allt mindre.

Värde är inte alltid så lätt att mäta. I synnerhet inte värdet av omsorg. Vad är det vi i riskerar att förlora när omsorg enbart ses som en kostnad, utan förmåga att se och ringa in den värdeskapande dimensionen? Omsorg i välfärdsprofessionerna kan vara svåra och komplexa att mäta, men de är inte svåra att känna när de behövs och fungerar. Böckerna De omätbaras renässans och Underskott, samt filmen Det omätbara är några ingångar till vårt aktuella tema.

Undertecknad introducerade i dagens dialog, där vi startade med att var och en fick uttrycka sina tankar, förkunskap och reflektioner kring begreppet. Det som är lätt att mäta mäter vi, det som blir för komplicerat och svårt struntar vi i, ser som en kostnad som i praktiken ofta undervärderas. Inom omsorgen, som utgör många av våra välfärdsyrken, byggs det upp en stor underlåtenhetsskuld när vi inte förstår det rättmätiga sociala värdet av insatserna och hur det långsiktigt påverkar ett samhälle. Kanske behöver vi plocka bort New Public Management och dess synsätt från offentlig sektor och använda andra metoder och mer kvalitativa mätverktyg för att bedöma åt vilket håll vi ska gå. Starta med att vara ärliga och sluta spela teater med förpappring och dokumentation som är irrelevant och tidsslukande. Värdera omsorgspersonal i kärnverksamhet genom högre lön och yrkesstolthet. Ha mod och bjud på mikromotstånd (och makromostånd) mot det som sker framför våra ögon, i våra liv och i reella världen. I riksdagen visas filmen Det omätbara den 5 november, vilket glädjande.

Jag djupt berörd av vårt tema, efter ha läst böckerna och sett filmen, och känner skam över den brist på respekt vi visar för dem som bryr sig, vårdar, fostrar och älskar. Vad får vi för samhälle när vi inte förstår värdet omsorgen?

Vid tangentbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Snällast vinner

Fredagen den 26 september träffades vi hos Maria på Decide, och inledde som vanligt med en gemensam frukost.

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”. Snällhet är inte att vara till lags. Det är att ta ansvar – för sig själv, för andra och för att arbetslivet ska vara hållbart i längden.

Att vara snäll är inte bara gulligt, det är ett vinnande förhållningssätt i livets alla delar. Tyvärr blandas det ofta ihop med konflikträdsla, mesighet och dumhet, men i verkligheten är det tvärtom. Den som är empatisk och generös blir lyckligare, mer framgångsrik och känner större mening med livet.

Vi lever i en orolig tid för allt och kanske är det så att snällhet därför är viktigare än någonsin. Vi definierar begreppet och ökar förståelsen för hur psykologisk trygghet leder till bättre beslut och framgångsrika team.

Johan Olofsson introducerade och ledde temat för morgonen. Vi lyfter och vänder och vrider på ordets innebörd. Goda exempel lyfts på hur vi bygger in snällhet/godhet i företagskulturen. Hur barndom och erfarenheter längs vägen präglar oss har med stor sannolikhet betydelse för hur vi själva agerar. Intressanta erfarenheter och forskning vävdes ihop och gav perspektiv och nya tankebanor. Bob Hansson har givit ett viktigt bidrag till världen och samhällsbygget med sin bok. Så låt oss ha modet och civilcurage att vara ”snälla” – se det som superkraften smittar.

Tack för fint värdskap på Decide och alla kloka perspektiv och inspel som fördjupade dialogen och bidrog till ännu en meningsfull morgon!

Hoppfull vid tangenbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Personlighetstest – rekryterarens våta dröm?

Fredagen den 29 augusti startade vi upp terminen i Rotary Business Network. Vi träffades hos Ingela på Handelsbanken och inledde som vanligt med en gemensam frukost, samtidigt som vi delade några sköna sommarminnen.

Personlighetstester har blivit något av en standard i samband med rekrytering, även mycket tidigt i processen när man söker arbete. Men hur effektivt och träffsäkert är det egentligen?

Undertecknad introducerade och ledde dialogen tillsammans med Lena Hellström, GetPro, som var inbjuden som extern gäst. Lena är verksam som HR-konsult i eget bolag och har lång och bred kompetens inom området. Innan mötet uppmanades deltagarna att lyssna på två poddar, där både forskare och specialister inom området fick yttra sig kring argumenten för, emot och hur personlighetstester möjligtvis kan användas.

Att försöka beskriva en människas personlighet har intresserat forskare och filosofer under historians gång.

I det moderna arbetslivet har många upplevt en variation av olika tester. Allt i en strävan efter att förstå den komplexa människan och söka trovärdighet i något som kan mätas och matas i ut i staplar och figurer, för att försöka förutse en framtida prestation. Verkligheten brukar ofta bjuda på många intressanta och komplexa samband i organisationen som kommer påverka utfallet.

Stora delar av forskarkåren är starkt kritiska till hur personlighetstester används och att det används som en selektering tidigt i processen. Det förefaller som det finns en tendens till att du kan lära dig att ”skriva bra” på tester, dvs ljuga för att ev. få komma på intervju. De finns 14 certifierade och godkända personlighetstester, som samtliga bygger på Femfaktormodellen (Big five) – de får till viss del stöd i forskningen. Branschen kring både seriösa och rent av oseriösa tester har vuxit de senaste åren och förväntas fortsätta växa globalt. DISC, Enneagram, m fl jämförs med horoskop. Diskussionen i gruppen rörde sig kring egna erfarenheter och hur företag som är måna om sitt arbetsgivarvarumärke, bör hantera sin rekryterings- och utvecklingsprocess. Även magkänsla, personligt omdöme och förmåga att utmana sina fördomar är viktiga inslag, samt ha förmåga att både fånga upp och återkoppla testresultat. För visst kan tester (både begåvningstest och andra certifierade) användas senare i processen, som ett diskussionsunderlag kompletterat med bra utformad annons, intervjuer, referenstagning, och arbetsprover. Vi diskuterade också de delar som är svåra att mäta -empati, humor, civilkurage, lärande, engagemang etc.

Tack för fint värdskap på Handelsbanken och alla värdeskapande och kloka inspel, som bidrog till en öppen och ärlig dialog.

Vid tangentbordet,

Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Dumhetsparadoxen

Tema: Dumhetsparadoxen – den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar

Fredagen den 28 mars träffades vi hos Kristina Lindh på Högskolan Väst i Trollhättan, och inleder som vanligt med en gemensam frukost.

För exakt två år sedan var Dumhetsparadoxen uppe för diskussion i vårt samtalsforum. Nu, mer än någonsin, förtjänar den att lyftas igen, med nya ingångar och reflektioner. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet och författare, belyser i ett flertal böcker, samtal, poddar begreppet, dess långsiktiga konsekvenser och risker.

Kristina Lindh, Universitetslektor och doktor i företagsekonomi, introducerar oss in i dialogen. Dumhetsparadoxen pekar på den moraliska och etiska individuella problematiken som vårt karriärfixerade samhälle har skapat. Kristina lyfter Högskolelagens syn på utbildning och vad studenterna ska uppnå och hur de ska utvecklas till att göra självständiga och kritiska bedömningar, lösa problem etc. Andelen med eftergymnasial utbildning har fördubblats mellan 2000 och 2023 – idag har 47% i åldern 25-64 år läst vidare. Hur används våra tillskansade kunskaper? Har kvaliteteten förbättrats och använts våra medel på ett klokt sätt för att uppnå det ursprungliga motivet och syftet? Och hur är det ställt med den moraliska kompassen, när det inte direkt gynnar dina egna karriärsyften och du kanske möter andra incitament och kulturer ute på arbetsplatsen?

Dialogen fortsätter med erfarenhetsutbyte kring både kultur, ledarskap och vikten att ha modet och orken att tålmodigt lyfta, belysa och utmana. Idealet skulle vara att få individer att förstå konceptet funktionell dumhet i syfte att bemästra sitt arbetsliv. Alvesson bjuder på en del intressanta förslag och verktyg för att bekämpa funktionell dumhet. Skulle det till och med kunna vara så att dumhetsparadoxen skulle kunna betraktas som en väckarklocka för smarta organisationer och kloka människor att använda sig av? Om människor fortsatt ignorerar problem som inte är direkt uppenbara kan det få långsiktigt storskaliga och ibland katastrofala konsekvenser. Fortsättning följer………

Tack Kristina Lindh för frukost, värdskap och en fantastiskt bra introduktion och intressanta kopplingar till detta viktiga område. Tack också alla ni andra närvarande, som med engagemang och klokskap, bidrog i en öppen och ärlig dialog.

Tacksam och hoppfull vid tangentbordet,
Ulrika Leyon Bertilsson

RBN: Klimakteriekunskap – en arbetsmiljöfråga?

Fredagen den 28 februari träffades vi hos Eva Sanz de Velasco i Friskis & Svettis trevliga lokaler på Innovatumområdet inleder som vanligt med en gemensam frukost.

Att klimakteriekunskap är en arbetsmiljöfråga är ganska uppenbart om ca 80 % av alla kvinnor upplever besvär under denna, ibland över 10 år långa, fas i livet. 30% upplever det så tufft att det påverkar alla delar av livet. Regeringen satsade 1,6 miljarder 2024, vikta för förlossningsvård och kvinnohälsa, vilket gör oss påminda om att området historiskt inte prioriterats. Det förefaller som Sverige ligger efter många andra länder i västvärlden vad det gäller forskning, kompetens och insatser på området. Hög tid att ändra på detta.

I forumet lyfts en beröringsskräck och tystnadskultur kring frågan både från arbetsgivare och den enskilda kvinnan själv. Här skiljer vi oss från andra kulturer och länder, där kvinnor förbereds kunskapsmässigt, ibland via ritualer, inför tiden och kanske viktigast, du delar och pratar om upplevelser med andra. Generellt har vården ett stort arbete att göra för att bemöta gruppen, men det finns också mycket du kan göra själv som kvinna för att får ökad förståelse och må bättre under denna fas. Att som chef våga lyfta och prata om det på ett varmt och lösningsfokuserat sätt kan vara ett värdefullt första steg. Bakom sjukskrivningstalen Psykisk ohälsa gömmer sig många besvär direkt kopplade till klimakteriet. Stor andel kvinnor äter tenderar att ta antidepressivt utan avsedd verkan, istället för att få rätt behandling. Glädjande är att det händer mycket på området, efter att några kompetenta kvinnliga pionjärer drivit på och skapat debatt. På flera håll ser vi utbildningsinsatser på arbetsplatser för att förbättra läget, stärka arbetsgivarvarumärket och få andra vinster.

Citerar Lena Rindner, medicine doktor i allmänmedicin, som både forskat och utbildar på området: ”Ska man tänka rent ekonomiskt, oavsett om det är för samhället, arbetsgivaren eller den enskilda, så vinner alla på ökad kunskap om klimakteriet”

Tack Eva för utmärkt värdskap, introduktion och samarbete och alla ni andra modiga män och kvinnor för era alltid lika kloka, spontana och ärliga tankar och reflektioner inom ett område där vi också och återigen banar väg för kommande generationer i våra omvärldsrelaterade spaningar.

Tacksam – vid mitt tangentbord, Ulrika

RBN: Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Tema: Skolan – en viktig och omdebatterad institution

Årets första möte i vår RBN Dialogforum hölls hos Per Frykner på Leissner Data, Nohabgatan 11H i Trollhättan, där vi som vanligt startade med en gemensam frukost.

Johan Olofson introducerar dagens ämne och delar med sig av sina erfarenheter och tankar från ett långt yrkesliv inom skolväsendet som både lärare och ledare.
Under morgonens forum pratar vi om skolans uppdrag, utmaningar och var skolan står idag. Hur kan den svenska skolan utvecklas i samklang med den snabba samhällsutvecklingen och klara det kompensatoriska uppdraget och att skapa förutsättningar för alla elever at nå målen med utbildningen? Johan bjuder på en historisk tillbakablick kring lärande, skolmiljö och lärares betydelse för elevers bildnings och utvecklingsresa.
Elev kommer från franska élève, från verbet élever, som betyder ”att lyfta upp” eller ”att höja”, vilket låter oss förstå att det krävs skicklighet från våra lärare för att lyckas, men är ljuv musik när det uppstår, vilket alla i någon mån kan relatera kring.

Vidare lyfts de viktigaste och mest avgörande faktorerna för en framgångsrik skola enligt senaste forskningen? Skolan berör på många sätt, vilket förmodligen beror på att den är väldigt viktig. Vidare berörs politikens inverkan, skolor som bedrivs i bolagsform med inslag av ”New public management” och vinstintresse, mediabild etc.

Varmt tack till Johan för en inspirerande introduktion och samtalsledning till dagens tema. Tack också till Per för ett förträffligt värdskap och alla ni andra kloka för, som vanligt, generös och spänstig dialog!

Vid tangentbordets summering, tacksam och hoppfull,
Ulrika